Bjanca

Så är det då fredagskväll, och jag sitter hemma alldeles ensam. Tittat på Let´s dance och till min stora bevikelse sett Martin vinna över Tobbe. Visserligen är det där en kropp som heter duga, men charm går liksom alltid hem. Jag tror stenhårt på att Martin och Cissi vann enbart för att de är kära och danna.. uuh!! Människor är alldeles för blödiga.

Har köpt ytterligare ett par skor idag. Små, söta, söta, vita klackskor. De passade så fint ihop med klänningen jag införskaffade förra veckan. Ahh.... Lycka!! Hittade även en snygg röd väska, två klänningar till och ett snyggt linne. Detta shoppande har dock lett till ömma fötter och en trött, trött Hanna.

Veckan som varit:
Mycket pluggande, eller rättare sagt, det var tänkt att det skulle bli mycket pluggande. Kommer hela tiden upp en massa annat av någon konstig anledning. Måndags var det näst sista magdanslektionen, så jag är lite i valet och kvalet hurvida jag ska fortsätta eller inte. Är lite av en ekonomifråga med, men är så himla roligt att dansa och med tanke på att jag inte har någon danspartner till något annat är detta ett ypperligt alternativ.
Var på seminarium i tisdags, gick alldeles utmärkt. Sen åkte Jens med mig hem och vi tittade lite på film och hade det väldans trevligt. Han gör praktik i Rydénska villan, så sov över hos mig två nätter. Inte fy skam med lite sällskap faktiskt. Har ju ältat det där problemet innan med att vara liten och ensam och alldeles för stor säng, så du förstår nog poängen.
Onsdagen kom Anita från Nuskin med en av de nya maskinerna som vi ska använda på skolan. Fick en genomgång av hur den fungerar, och jag tror att det kommer bli skitkul att använda den. Är superladdad inför allt det här, som verkligen ALLA i min omgivningar får medfara. Med eller emot egen vilja.. Så på kvällen skrev jag lite på mitt hälsoarbete, umgicks med Jens och tittade på Apocalyptho. En film jag verkligen kan rekommendera, en av de bästa på mycket länge.
Igår skrev jag klart arbetet, skickade in det halv tolv på kvällen. Ändå ganska effektivt skrivet. Runt halv nio kom Lina och vi tjötade lite som vi brukar... Qualitytime... plus umgänge hela dagen idag, men älskar ju min LILLA syster så gör det så gärna.

Helgen blir jobb, jobb och jobb.. fast främst i positiv bemärkelse. Jag tycker det är skitkul att vara nere på skolan och springa. Så ska jag träna lite med Fredrik med och kanske ta en fika med en annan kompis. Imorgon kväll blir det en runda till Kalmar med och träffa Majsan. Vi ska faktiskt ha date.. så vet alla det....

*Bottom of your soul*

Hm sitter här och filosoferar över moraliska värderingar. Skriver just nu på mitt examensarbete i Hälsa och etik. Sjukt intressant må jag säga, men sitter väl för tillfället i en återvändsgränd då Webbstudieplatsen slutat att fungera och jag fortfarande måste printa ner minst två sidor.

För flera år sedan läste jag Dostojevskijs Brott och straff och nu i boken jag arbetar med citerar de mitt favoritstycke. Då Raskolnikov kommer på idén att döda den rika, snikna gumman. Hon som är procenterska och pressar pengar ur dem som står i skuld till henne.

Så här motiverar han sitt mord:

"Tänk på alla de hundratals, ja tusentals, bra saker och initiativ som vore möjliga med hjälp av gummans pengar - och så går de förlorade i ett kloster! Hundratals, ja kanske tusentals, liv skulle kunna räddas, tiotals familjer skulle kunna försonas från fattigdom, förfall, undergång, fördärv och könsjukdomar - allt detta för hennes pengar. Om man slog ihjäl henne och tog hennes pengar för att tjäna mänskligheten och det gemensamma bästa med hjälp av dem - tycker du inte att ett enda sådant litet brott skulle kunna uppvägas av de tusentals goda gärningarna? Ett enda liv i utbyte mot hundra liv - det är ju ren aritmetik! Och vilken vikt har denna sjuka, dumma och elaka gamla kärrings liv på mänsklighetens vågskål? Inte mer än en lus eller kackerlackas, om ens detta eftersom kärringen är ett skadligt kryp."

Jag är nog en ond människa, men kan ändå inte låta bli att tycka att det låter väldans vettigt. Att detta sedan argumenteras emot resten av boken.. Who cares???!

Ack ack.. på tal om ondska, kan man placera in sina släktingar i ett sådant fack? Snart kommer de hela gänget och ska förpestar min dag. Dags för make-up och påklistrat leende ;) weah..

Over and out.. *smack*

Det är en historia om två vänner som vandrar i öknen. Vid ett
tillfälle börjar de gräla och den ena ger den andra en örfil.
Den senare, som får ont, men inget säger skriver i sanden:
"Idag fick jag en örfil av min bästa vän".

De fortsätter att promenera och kommer fram till en oas där de
bestämmer sig för att bada. Den som tidigare fått en örfil håller på
att drunkna men hans vän räddar honom.
När han kommit till sans igen skriver han på en sten:
"Idag räddade min bästa vän mitt liv".

Den som gicit örfilen och sedan rädda sin vän frågar: När jag
skadadde dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig
skriver du på sten. Varför?
Den andre svarar: När någon skadar oss skall vi skriva det
i sand där förlåtelens vindar lätt kan sudda ut det.
När någon gör något bra, bör vi gravera in det i sten där
ingen vind någonsin kan sudda ut det.