Strippenfest och skvaller
Igår var det strippenfest i Emmaboda, så jag och girlsen var där och härjade. Gissa frustationen när mobilnätet lägger ner. Hur idiotiskt är inte det att man är så totalt beroende av sin mobil. Helt skrämmande! Kanske att jag borde börja mobilvägra snart, bara gå emot hela det här förbaskade samhället
Så fick jag höra senaste skvallret igår med. Ett nytt (kanske egentligen inte helt oväntat) par som blivit tillsammans. Vet inte riktigt vad man ska tycka om det. Kanske borde man väl inte tycka så mycket alls, men det gör jag ju alltid oavsett *ler* Personen som däremot eventuellt borde tycka eller ha något emot det verkade bara vara nöjd med situationen. Måste säga att jag är mäkta imponerad av henne som tar det så bra. Själv hade jag nog stängt in mig i en garderob och skrivit hatbrev i min dagbok natten lång efter en sådan information. Fast jag är inte riktigt av den typen som unnar mina ex lycka. Tycker att de ska gå hela livet ut och vara olyckliga eftersom de inte är tillsammans med mig längre. Nej!! Så är det väl inte riktigt. Vill väl att de ska få vara lite lyckliga, men inte med vem som helst. Finns måtta på allt haha..
Så fick jag höra senaste skvallret igår med. Ett nytt (kanske egentligen inte helt oväntat) par som blivit tillsammans. Vet inte riktigt vad man ska tycka om det. Kanske borde man väl inte tycka så mycket alls, men det gör jag ju alltid oavsett *ler* Personen som däremot eventuellt borde tycka eller ha något emot det verkade bara vara nöjd med situationen. Måste säga att jag är mäkta imponerad av henne som tar det så bra. Själv hade jag nog stängt in mig i en garderob och skrivit hatbrev i min dagbok natten lång efter en sådan information. Fast jag är inte riktigt av den typen som unnar mina ex lycka. Tycker att de ska gå hela livet ut och vara olyckliga eftersom de inte är tillsammans med mig längre. Nej!! Så är det väl inte riktigt. Vill väl att de ska få vara lite lyckliga, men inte med vem som helst. Finns måtta på allt haha..
Tror livet gått i strejk
Mitt liv vill inte gå framåt längre. Känns som om allting omkring mig arbetar mot att jag någonsin ska få bli frisk och bra. Idag fick jag akut åka in till sjukhuset då de säger att jag har haft lunginflammation i minst tre veckor. TRE VECKOR!!!!! Men på grund av alla mina roliga piller så har jag varken märkt av feber eller smärta förrän ena lungan visar sig vara rejält fylld med vätska. Kunde idag efter lunchen inte andas längre och det högg som knivar i bröstkorgen på mig.
Är så förbannat trött på att vara sjuk hela jävla tiden. Kan inte någonting hända som får åtminstone livet att bli lite lättare. Här har man en helt fantastisk idiotisk grabb som älskar en över allt annat och skulle gå ner på knän imorgon eller flytta till andra sidan jordklotet med mig om jag bara ville, men då känner man ingenting. Hur förbannad blir man inte på sig själv.
Och kärlek är ändå så jävla överskattat.
Är jag så idotiskt kräsen? JA JA JA... Mitt första krav och det ABSOLUT viktigaste av dem alla. Att jag i ett förhållande kan lita på mannen i fråga. Att han berättar för mig när det är någonting och inte döljer det eller ljuger för mig. Hur förbannat jäkla svårt kan det va?
Öppna munnen och lär er kommunicera.....
Är så förbannat trött på att vara sjuk hela jävla tiden. Kan inte någonting hända som får åtminstone livet att bli lite lättare. Här har man en helt fantastisk idiotisk grabb som älskar en över allt annat och skulle gå ner på knän imorgon eller flytta till andra sidan jordklotet med mig om jag bara ville, men då känner man ingenting. Hur förbannad blir man inte på sig själv.
Och kärlek är ändå så jävla överskattat.
Är jag så idotiskt kräsen? JA JA JA... Mitt första krav och det ABSOLUT viktigaste av dem alla. Att jag i ett förhållande kan lita på mannen i fråga. Att han berättar för mig när det är någonting och inte döljer det eller ljuger för mig. Hur förbannat jäkla svårt kan det va?
Öppna munnen och lär er kommunicera.....