Bjanca

Ibland när man känner sig riktigt ensam tror man att hela världen är emot en. Man saknar och saknar och förstår inte varför det är så tomt. Det jag ikväll insett är att jag faktiskt har en otroligt underbar vän. Min alldeles egna ÄNGEL. Han finns där även när jag inte tror det och honom kan jag förlita mig på oavsett vad som händer i mitt liv. Han är helt enkelt ovärderlig. Den som känner mig allra, allra bäst och vet precis de rätta orden jag behöver höra vid alla tillfällen. Förstår inte hur han står ut med att ta hand om mig för jämnan.

Det känns att det är höst nu. Jag tror att jag hade tyckt om hösten om den inte varit början till vintern och lidandet. För egentligen finns det inget mysigare än att traska runt uteomhus en vacker höstdag och njuta av alla underbara färger i naturen. Ändå hatar jag det.. Nej och åter NEJ till kyla. Det värker i hela kroppen ikväll, sitter en tår i ögonvrån som innehåller lite ångest *ler* När första svängen av värk kommer på hösten är det alltid tungt. Därför jag kom att tänka på hur lycklig jag kan skatta mig som har någon som finns där när jag behöver och som vet hur mycket man kämpar för att ta sig igenom detta. Han betyder mer för mig än han kan ana!